Kulturens ursprung i komplexa neurala nätverk

Överallt: Små paket av intensitet, av ren förändringskraft – “påverkanskvanta”.

Baruch Spinoza (1632-1677)

Vi kan kalla dem stimuli, men riskerar då att begränsa vår förståelse av dem till bara sinnesintryck. Det vidsträckta fält av påverkanskvanta som vi befinner oss i – som allt befinner sig i! – består i själva verket av så mycket mer, långt nere på atom- och partikelnivå. Elektriska impulser mellan neuronerna i vår hjärna är exempel på påverkanskvanta som har enorm betydelse för vad vi är och gör, men de kan ju knappast beskrivas som sinnesintryck. Baruch Spinoza – filosofen som är på väg att bli för det tidiga 2000-talets tänkande, vad Nietzsche var för det sena 1900-talets – använder sig av ordet affekter (‘affectus‘), det som affekterar, när han talar om den här typen av påverkanskvanta.

Filed under: Bateson, Gregory, DeLanda, Manuel, Deleuze, Gilles, Spinoza, Baruch, affekt, beteendegenetik, emergens, epigenetik, genom, epigenom, envirom, morfologi, människan, natur och kultur, neurologi, självorganisering

Vad är en människa?

Svaret på frågan i rubriken kan tyckas självklart och intrycket att självklarheten är en spridd uppfattning förstärks om man slår upp ordet i Nationalencyklopedin (NE). Där kan man läsa att människan tillhör däggdjursfamiljen hominider och att människan skiljer sig från andra högre däggdjur på många sätt. Skillnaderna som räknas upp rör kroppshållning och arvsmassa, men det är framförallt hjärnan (vilken upptar en stor del av artikeln) och den språkliga kompetensen som lyfts fram och diskuteras i detalj. Innan det inledande resonemanget i artikeln avslutas konstateras följande.

Filed under: Bateson, Gregory, Damasio, Antonio, Haraway, Donna, människan, natur och kultur, neurologi, primatologi