Alltjämt sker en gradvis resultatförbättring inom idrotten. I vissa fall, då vi “misstänker” inblandning av otillåtna prestationshöjande substanser särskilt under 1980-talet, tycks resultatutvecklingen ha avstannat på sistone, men i övrigt pekar kurvorna uppåt.
Jag tänkte bara kort antyda hur detta kan stå som ett exempel på hur biologi, kultur, teknologi och allt det där faktiskt är en komplex sammansättning av faktorer och mekanismer som samverkar i de faktiska fenomen som utgör vår mänskliga existens. Read the rest of this entry »
Filed under: Evolutionär kultur, cybernetik, epigenetik, genetiskt flöde, människan, natur och kultur
Överallt: Små paket av intensitet, av ren förändringskraft – “påverkanskvanta”.
Baruch Spinoza (1632-1677)
Vi kan kalla dem stimuli, men riskerar då att begränsa vår förståelse av dem till bara sinnesintryck. Det vidsträckta fält av påverkanskvanta som vi befinner oss i – som allt befinner sig i! – består i själva verket av så mycket mer, långt nere på atom- och partikelnivå. Elektriska impulser mellan neuronerna i vår hjärna är exempel på påverkanskvanta som har enorm betydelse för vad vi är och gör, men de kan ju knappast beskrivas som sinnesintryck. Baruch Spinoza – filosofen som är på väg att bli för det tidiga 2000-talets tänkande, vad Nietzsche var för det sena 1900-talets – använder sig av ordet affekter (‘affectus‘), det som affekterar, när han talar om den här typen av påverkanskvanta. Read the rest of this entry »
Filed under: Bateson, Gregory, DeLanda, Manuel, Deleuze, Gilles, Spinoza, Baruch, affekt, beteendegenetik, emergens, epigenetik, genom, epigenom, envirom, morfologi, människan, natur och kultur, neurologi, självorganisering
Senaste kommentarer