Komplexitet är egentligen inte en fråga om antalet komponenter, heterogeniteten bland komponenterna eller antalet relationer mellan komponenterna i ett system, utan om en viss typ av relationer som möjliggör en systematisk sammansättning av ett stort antal korsrelaterade, olikartade komponenter. Den typ av relationer jag syftar på innebär inte minst att systemets beteende på makronivå (molär nivå) återverkar på de olika mikroprocesser (på molekylär nivå) som bygger upp det.[i] Read the rest of this entry »
Filed under: DeLanda, Manuel, Komplexitetsteori, cybernetik, emergens, intuition, komplexitet, minnet, människan, natur och kultur, neurologi
Överallt: Små paket av intensitet, av ren förändringskraft – “påverkanskvanta”.
Baruch Spinoza (1632-1677)
Vi kan kalla dem stimuli, men riskerar då att begränsa vår förståelse av dem till bara sinnesintryck. Det vidsträckta fält av påverkanskvanta som vi befinner oss i – som allt befinner sig i! – består i själva verket av så mycket mer, långt nere på atom- och partikelnivå. Elektriska impulser mellan neuronerna i vår hjärna är exempel på påverkanskvanta som har enorm betydelse för vad vi är och gör, men de kan ju knappast beskrivas som sinnesintryck. Baruch Spinoza – filosofen som är på väg att bli för det tidiga 2000-talets tänkande, vad Nietzsche var för det sena 1900-talets – använder sig av ordet affekter (‘affectus‘), det som affekterar, när han talar om den här typen av påverkanskvanta. Read the rest of this entry »
Filed under: Bateson, Gregory, DeLanda, Manuel, Deleuze, Gilles, Spinoza, Baruch, affekt, beteendegenetik, emergens, epigenetik, genom, epigenom, envirom, morfologi, människan, natur och kultur, neurologi, självorganisering
Senaste kommentarer